Historia

Warutrex (1539), Warutresk (1543) är några stavningar om byn Varuträsk som förekom på 1500-talet. Andra skrivformer varWarutreske (1581) och Varutresk (1600). De två första byanamnen finns omnämnda iJordha Boocken wthaaff Westhrabotnen från år 1543 under regenten Gustaf I Eriksson Vasa, Sveriges kung 1523-1560. Jordaboken  (utgåva 1905, J. Nordlander) är en historisk samling med återgivna skrifter och dokument gällande bl. a rikets beskattning som påbjöds Västerbotten under 1500-talet.

Bebyggelsen i byn Varuträsk tillkom under slutet av 1400-talet då byn fick sina första innevånare. Bosättningen låg sannolikt vid sjöstranden, strax norr om Åkerudden. De livnärde sig på jakt och fiske men också i någon mån av boskapsskötsel. Foder hämtades från myrar och slåtterängar.

I slutet av 1500 och början av 1600-talet fanns det fyra hushåll i byn. De hade gemensamt notfiske i sjön.
Den första kända gårdsägaren i Varuträsk by var Per Asvedsson som ägde Varuträsk 1, Sörgården, år 1539.
Efter Per Asvedsson kom Lars Larrens Andersson (levde 1510-88) från Degerbyn och blev ny ägare till gården mellan åren 1543-1588. Varuträsk 3, Norrgården, ägdes av Nils Ersson (levde 1520-?) åren 1539-64 och Varuträsk 4, Mittigården, av Per Persson 1539-69, som var bror till Nils Ersson. Hemmanet Nr.4 hade ingen arealuppgift 1543 men brukades tydligen som en del av broderns hemman.
Den första kartan över byn Varuträsk, daterad 1701, kartan är vackert ritad för hand och signerad av Hans Kruse och visar tre gårdar med tillhörande ägor, hästhagar och odlingsmark på Åkerudden.

Anders Philipsson från Ragvaldsträsk, (levde 1659-1732) kom år 1684 till Varuträsk 1, Sörgården, och brukade gården fram till sin död 1732. År 1679 genomfördes en delning av hemmanet Varuträsk 1, Sörgården och Varuträsk 2 bildades. Anders Philipssons yngre bror Filip (levde 1660-1740) från Medle kom till byn omkring 1701 och brukade Varuträsk 2 men lämnade gården redan 1706 på grund av fattigdom och oförmögenhet. Filip Philipssons söner, Tomas (levde 1701-83) och Johan (levde 1712- ) blev senare soldater i Storkåge.

Under senare delen av 1600-talet och början av 1700-talet måste bönderna i byarna hålla en soldat för rikets försvar. I roten 67 Skilling, Varuträsk ingick hemmanen Varuträsk 1, 2, 3, och 4. Den förste soldaten i Varuträsk var troligen Christoffer Jonsson från gården Kusmark 3. Han var soldat på roten 67 Skilling från 1695 troligen fram till 1710 när han efterträddes av Olof Nilsson från gården Varuträsk 3.

Under 1700-talet förrättades en ägodelning (1740) inom byn och från den tiden fanns det fyra hemmansnummer. Varuträsk 1 ägdes då av Anders Jonsson, Varuträsk 2 av Olof Olofsson Berglund, Varuträsk 3 av Hans Gabrielsson och Varuträsk 4 av Erik Eriksson Lindström.

1800-talets början blev svår tid för Västerbotten särskilt 1808-09 då ryssarna överföll Sverige och tog ifrån oss Finland och de svåra tiderna följdes av svagår. Från litteratur och andra skrifter kan man läsa om upprepade missväxtår i norra Sverige under 1860-talet. Sädesbingar och sockenmagasin länsades, kor fick nödslaktas. Gammaldags brukningsmetoder och otillräcklig gödsling utarmade jorden. Frosten härjade, vattensjuka och odikade åkrar och efter missväxten kommer hungern.
Åren 1867-68 var de sista svåra svältåren. En rad felslagna skördar följdes av total missväxt. Människor svalt och for illa. Många gårdar kunde inte få någon skörd eller hålla någon boskap. Den egna lilla skörden för familjens medlemmar gav inte tillräckligt med bröd och hungern tog offer, även i Varuträsk. Svälten var så omfattande att man i Stockholm lade ut insamlingslistor. Sedan följde organiserad hjälp från kommittéer och myndigheter. Till och med ute i Europa och i Amerika gjorde man insamlingar.

År 1868 ökade utflyttningen från Västerbotten kraftigt. Nära 1000 personer lämnade sin hembygd och av dem emigrerade 250 till Nordamerika.
Emigrationen från Sverige började och var som högst på 1880-talet då ca 40 000 svenskar om året lämnade landet. Totalt utvandrade mellan åren 1861-1910 över en miljon människor från vårt land och från Västerbotten ca 16000 personer fram till år 1931.
Bland Varuträskbor som lämnade sin hembygd fanns bl.a. Johan Eriksson Degerman med familj (reste 1883), Kajsa Maria Åsten (reste 1896), Johan Henrik Degerman (reste 1904), Nils August Holmström (reste 1905) samt Gustaf Bernhard Tjernlund (reste 1906) samtliga till landet i väster, Amerika.
Levnadsförhållanden förbättrades dock gradvis och i slutet av århundradet då storskiftet genomfördes, förbättrades också bruket av markerna. Laga skiftet fastställdes den 3 december 1896 för byn Varuträsk.

Att livet var svårt och vardagen tung för många familjer, med sjukdom och olyckor, visar historien om Anton Wikberg (f.1831). Anton kom till Varuträsk som barn med sina föräldrar, gifte sig som 25-årig ung man 1856 med Sara Lovisa Gustafsdotter från Boviken. Makarna fick fyra barn.
Första barnet Maria avled två månader gammal. Nästa dotter Emma levde endast två år och makarna fick en tredje dotter som också gavs namnet Emma. Nästa barn, sonen Gustaf avlider 1868 två månader efter födseln. Familjefadern Anton (37 år) omkommer också samma år, ett par månader efter sonen Gustafs bortgång, under timmerflottning i Skellefteå älv.

Andra dramatiska händelser från Varuträsk under 1800-talet återges om den tidigare soldaten Olof Olofsson Häll (1776-1836) som var den siste skarprättaren i Västerbotten fram till år 1834.
Vid två tillfällen fullgjorde han sitt hemska värv på avrättningsplatsen på Bureheden. Första gången i januari 1827, då han avrättade lappen Nils Person från Auktsjaur, Arvidsjaur socken, som året innan rånmördat en nybyggare. Den 4 november 1830 fick han åter använde sin bila då Sara Greta Persdotter avrättades. Sista avrättningen utförde Häll i Norrbotten den 30 april 1833 då han fullgjorde sin hemska syssla vid bestraffningen av en ”rysk” man.

Fiske- skog- och jordbruk har präglat vardagen för folket i Varuträsk, genom byns fem århundraden, fram till våra dagar. Jordbruket under 1900-talet har dock minskat i betydelse som förvärvskälla. Våra förfäder skapade byn Varuträsk där vår generation idag lever och där kommande generationer skall ta över.

Familjemedlemmar som fortfarande finns i byn efter släkterna Olga Södermark och Robert Nilsson, har bägge anor ner till 1500-talet med Lars Larrens Andersson (1510-88) som var bonde på hemmanet Varuträsk 1.

Varuträsks bofasta befolkning pendlar idag huvudsakligen till arbeten i Skellefteå tätort eller Boliden. Flera hus används idag endast som fritidsbostäder och en ny fritidsbebyggelse har vuxit upp.

Källa:http://mannberg.org/varutrask/varutrask.html

Kommentera